Lönsam energirenovering – nytt beräkningsverktyg I BIM Energy Renovation
I BIM Energy Evaluation finns det två metoder för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av sådana renoveringsåtgärder som användaren föreslår för att minska energianvändningen i en byggnad. Med dessa metoder beräknas återbetalningstid alternativt besparingskostnad (eller båda).
Återbetalningstiden (eng. pay-off-time) talar i all sin enkelhet om hur lång tid det tar tills en energirenoveringskostnad är betald av kommande årliga energikostnadsbesparingar, medan besparingskostnaden definieras som renoveringskostnaden dividerad med energibesparingen under åtgärdens livslängd. Resultatet blir en besparingskostnad per kWh för åtgärden.
Återbetalningstid-metodens stora förtjänst är enkelheten, såväl vad gäller proceduren för beräkningen som den intuitiva tolkningen av resultatet:
”Hur många år tar det för investeringen att betala sig”?
Enkelheten till trots (eller kanske just därför), är det en metod som används flitigt och som inför många enkla investeringsbeslut kan anses duga, men till metodens nackdelar hör bland annat att den inte tar hänsyn till ekonomiska krav på avkastningen på investeringen (internränta) i jämförelse med alternativa användningar av företagets kapital samt att metoden inte passar för att jämföra investeringar med skilda begränsade livslängder. Metoden anses därför i allmänhet olämplig för seriösa investeringskalkyler.
Besparingskostnads-metoden är också ett förenklat sätt för lönsamhetsberäkning där den framräknade besparingskostnaden i någon penningenhet per ackumulerad besparad energienhet under åtgärdens livslängd, till exempel SEK/kWh, lätt kan jämföras med marknadspriset för det energislag som är relevant för jämförelsen och på så sätt utgöra en indikation på om investeringen tenderar bli lönsam eller inte. Metoden är föreskriven när det gäller redovisning av föreslagna energihushållningsåtgärder i samband med energideklarationer i Sverige.
I BIM Energy Renovation har en mera avancerad och etablerad metod för lönsamhetsberäkning tillkommit: Nettonuvärdes-metoden (NPV), som bygger på att man följer betalningsströmmarna under valfritt antal år i framtiden (ofta 40–60), med en början i grundinvesteringen, som ju är en kostnad och därefter med ett antal års energikostnadsbesparingar, dvs. framtida intäkter.
Årliga eller periodiskt återkommande underhållskostnader kan också inkluderas i kalkylen. En väsentlig parameter för beräkningen av nettonuvärdet, och som påverkar lönsamheten, är valet av nivå på intern kalkylränta. Denna kan sägas motsvara fastighetsägarens krav på avkastning på insatt kapital. I fastighetsbranschen brukar man räkna med nivåer på ca 4 % för allmännyttan och uppåt 8 % för kommersiella fastighetsföretag.
Kriteriet för lönsamhet hos energirenoveringen är att nettonuvärdet är positivt, det vill säga att de ackumulerade besparingarna i energikostnad under byggnadens livslängd överstiger kostnaden för energirenoveringen och andra relevanta kostnader under samma tidsperiod.
Med nettonuvärdesmetoden kan man studera lönsamheten hos enskilda energihushållningsåtgärder, men också kombinationer av flera åtgärder, så kallade åtgärdspaket. På så sätt kan man enkelt få fram lönsamhetsmått för hela renoveringspaket, vilket utgör bra underlag för investeringsbeslut. I BIM Energy Renovation ges en meny av vanliga energirenoveringsåtgärder som användaren kan välja från, men det gå så klart också att sätta samman egna åtgärder och åtgärdspaket för programmet att analysera.
Alla lönsamhetskalkyler, i alla branscher, kräver naturligtvis uppskattningar av kostnader, i det här fallet investeringskostnader för energiåtgärderna, men också för eventuellt nödvändigt årligt eller periodiskt återkommande underhåll. Renoveringskostnader beror på den teknik som avses användas för renoveringen, den allmänna prisnivån i branschen, konjunkturläget, den lokala marknaden med mera. Definitiva beslut om renoveringsåtgärder måste därför baseras på pålitliga ingångsdata, vanligen i form av anbud från tilltänkt entreprenör eller leverantör.
Nettonuvärdesmetoden, NPV är en ekonomisk analysmetod för att bedöma lönsamheten hos en åtgärd/investering genom att jämföra alla kostnader för åtgärden med framtida besparingar under byggnadens livslängd medan en livscykelkostnads-analys (LCC) är en metod som fokuserar på att bedöma alla kostnader som är kopplade till en produkt eller tjänst över dess livscykel.
Båda metoderna använder en intern kalkylränta för att räkna om framtida besparingar resp. kostnader till i dagens värde. LCC-analys lämpar sig väl för nyinvesteringar av produkter eller teknik, men metoden används mera sällan för renovering, där besparing till följd av olika renoveringsåtgärder är av centralt intresse. LCC-metoden är därför inte implementerad i BIM Energy Renovation.
Källa: Nilsson, P.E (ed.), Achieving the Desired Indoor Climate – Energy Efficiency Aspects of System Design, Sudentlitteratur, Lund Sweden, 2003