Antagandet av EU:s direktiv om byggnadseffektivitet (EPBD): En närmare titt

Antagandet av EU:s direktiv om byggnadseffektivitet (EPBD): En närmare titt

Den 12 april 2024 antog Europeiska rådet, som är det sista och avgörande organet inom EU, förslaget till ett nytt direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD (direktivet om byggnaders energiprestanda). Vad som nu kommer att ske på EU-nivå är att det reviderade direktivet måste undertecknas och publiceras i unionens officiella tidning, varefter direktivet kommer att vara fullt giltigt i alla unionens stater.

Jämfört med förslaget till revidering av EPBD Det nu antagna EU-direktivet om byggnadseffektivitet, som presenterades av kommissionen för drygt två år sedan, är mindre detaljerat och flexibelt för fastighetsägare, och ett större ansvar läggs istället på medlemsländerna att reglera och underlätta nödvändiga energieffektiviseringar i ländernas byggnadsbestånd. Huvudpunkterna i det reviderade direktivet:

Utsläppsfria byggnader till 2050

År 2030 ska alla nya byggnader vara nollutsläppsbyggnader och år 2050 ska hela EU:s byggnadsbestånd vara ombyggt till sådana.

Minimistandarder för energiprestanda (MEPS - Minimum Energy Performance Standards)

Dessa standarder skall endast gälla för byggnader som inte är avsedda för bostäder. Standarderna ska säkerställa att byggnaderna inte använder mer än en viss mängd primärenergi per m2 och år. Kraven uttrycks som den andel av byggnadsbeståndet som måste ha viss specificerad energiprestanda senast 2030 respektive 2033.

Färdplan för progressiv energirenovering

Medlemsländerna ska upprätta nationella renoveringsplaner för byggnader och säkerställa att den genomsnittliga primärenergianvändningen för bostadshus minskar med 16% till år 2030 och med 20-22% till år 2035 jämfört med basåret 2020. Minst 55% av minskningen av energibehovet måste uppnås genom renovering 43% för de byggnader som har sämst energiprestanda. Dessutom måste medlemsländerna erbjuda teknisk rådgivning och ekonomiskt stöd för renoveringar, särskilt för ekonomiskt utsatta hushåll.

Med tanke på att de nationella renoveringsplanerna för byggnader inte behöver vara i fast form förrän i december 2026 (se nedan) kommer tiden därför att vara knapp för planering, genomförande och uppföljning av energirenoveringar fram till 2030, vilket tyder på att fastighetsbolag har mycket att vinna på att redan idag planera för omedelbara renoveringsinsatser.

Utfasning av fossila bränslen för byggnader

De nationella renoveringsplanerna för byggnader måste innehålla en plan för att fasa ut fossila bränslen för uppvärmning av byggnader till 2040.

Solenergi och hållbar mobilitet

De nya reglerna ska se till att det finns lämpliga solenergianläggningar i nya byggnader, offentliga byggnader och befintliga byggnader som inte är bostäder och som renoveras. De kommer också att tillåta laddning av elfordon i eller i närheten av byggnader och cykelparkeringsplatser.

Vad händer nu och i framtiden?

EPBD-direktivet måste implementeras i nationell lagstiftning inom två år. Om så inte sker kan kommissionen utfärda sanktioner mot medlemsstaterna. Enligt Tobias Walla, departementssekreterare på klimat- och näringsdepartementet, ska de svenska renoveringsplanerna för byggnader vara framtagna senast december 2026, och ett utkast ska finnas tillgängligt senast december 2025.

När det gäller finansieringen av kommande energirenoveringar finns det enligt Tobias Walla redan EU-medel avsedda för renoveringsåtgärder, särskilt för de byggnader som har sämst energiprestanda, till exempel i EU:s sociala klimatfond och fonden för återhämtning och resiliens.

BIM Energirenovering - den ultimata guiden

Att planera för framgångsrika energieffektiviseringar innebär att klargöra de energitekniska och ekonomiska konsekvenserna av flera alternativa åtgärder och kombinationer av åtgärder. BIM Energi Renovering erbjuder det bästa och mest flexibla simuleringsverktyget på marknaden för att hjälpa dig att välja de bästa lösningarna för dina behov.