Proxy-typologier – snabb och enkel genväg vid okända konstruktioner

När man planerar energieffektivisering av klimatskalet hos en äldre byggnad är det inte särskilt säkert att man känner till hur ytterväggar, vindsbjälklag med mera är uppbyggda. Visuellt är det omöjligt att avgöra, och ritningar eller andra handlingar som skulle kunnat avslöja hur byggnadsdelen är uppbyggd saknas nästan alltid. Om man har tur kan kanske någon gammal byggfackman, hantverkare, professionell byggnadsvårdare eller byggnadsantikvarie ge besked om hur konstruktionerna med stor sannolikhet ser ut. Men i normalfallet är det ofta ren gissning eller uppskattning som får gälla.

I BIM Energy Renovation finns det goda möjligheter att komma närmare verkligheten när det gäller att modellera byggnadens klimatskal, trots att handlingar som dokumenterar klimatskalets uppbyggnad saknas. Den metod som används i programmet kategoriserar byggnadsdelarna på ett schablonmässigt men faktabaserat sätt som väsentligen bygger på vilket år huset byggdes eller renoverades genomgripande.

Statistik över bebyggelsen en nyckelfaktor

Hur är då detta möjligt? Allt bygger på tillgång till statistiska uppgifter av god kvalitet om den äldre bebyggelsen. Sådana data finns lyckligtvis tillgängliga för svensk del, men också för en hel del andra europeiska länder. I Sverige genomförde Boverket under 00-talet projektet BETSI, där syftet var att kartlägga det svenska bostadsbeståndet vad avsåg energitekniska egenskaper med mera.
(Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräkningar – resultat från projektet BETSI. Boverket, Karlskrona 2010. ISBN pdf:978-91-86559-84-7).
I BETSI-projektet kategoriserades byggnaderna i Sverige baserat på deras genomsnittliga energitekniska status, vilken undersöktes med hjälp av observationer och mätningar i 165 000 flerbostadshus. De åldersintervall som tillämpades var:

• t.o.m. 1960
• 1961–1975
• 1976–1985
• 1986–1995
• 1996–2005

Den byggnadstekniska energistatusen för de byggnader som undersöktes i BETSI-undersökningen representerades av värmegenomgångskoefficienten (U-värdet) för de olika delarna av klimatskalet: yttervägg, källarvägg, tak och bottenbjälklag. Hänsyn togs dock inte till lokaliseringen i landet, vilket är en nackdel i ett land med väsentligt olika klimat från nord till syd.

Från U-värde till proxy-konstruktion

För att de U-värden som redovisas i BETSI-undersökningen ska ha något värde för att beskriva byggnadsdelarnas uppbyggnad i byggnader i olika landsändar, måste undersökningens redovisade U-värden differentieras för olika klimatzoner. I BIM Energy Renovation skiljer man mellan klimatzonerna södra, mellersta och norra Sverige. Exempelvis används för byggnadsår t.o.m. 1960 U-värden på 0,61, 0,58 och 0,55 W/m2K för en yttervägg i respektive södra, mellersta och norra Sverige. De här regionala anpassningarna grundar sig på hur svenska nationella byggbestämmelser ställt upp skilda krav på byggnader i olika landsdelar.

I alla avancerade beräkningsprogram för energianvändning i byggnader måste man i detalj beskriva uppbyggnaden av alla delar av klimatskalet, skikt för skikt: ytterväggar, vindsbjälklag, golv med mera. Detta hänger samman med att programmen ska ta hänsyn till värmelagringsförmågan i konstruktionen på ett korrekt sätt. Men eftersom uppbyggnaden oftast inte är känd när det gäller gamla byggnader, utnyttjar vi i BIM Energy Renovation de U-värden som BETSI-undersökningen pekar på och modifierar dem för olika klimatzoner. Beräkningsmässigt ersätter programmet sedan en konstruktion uppbyggd i flera skikt med en massiv proxy-konstruktion med en tjocklek och av ett material som gör att U-värdet blir korrekt. Med hjälp av proxy-material med olika värmekonduktivitet väljs en tjocklek hos proxy-konstruktionen så nära 250 mm som möjligt. Proxy-konstruktionerna benämns till exempel, som i konstruktionen nedan, 300 proxy200, vilket står för tjockleken 300 mm och bestående av ett homogent material med värmekonduktiviteten 0,200 W/mK.

Slutligen kräver energiberäkningsprogram som BIM Energy Renovation att värmekapaciteten och densiteten för PROXY-materialet specificeras. Detta sker per automatik i programmet, baserat på analys av materialdata över olika byggnadsmaterial.

Proxy-konstruktioner tillhör en kategori indata i BIM Energy Renovation som kallas typologier: fördefinierade konstruktionsalternativ som användaren kan välja mellan. Det gäller, förutom proxy-konstruktionerna, fönster, ytterdörrar, mellanbjälklag, innerväggar, källargolv och köldbryggor.

Exempel Proxy typologi -1960 Södra Sverige:

Enklare och snabbare

Genom att bara välja byggår och placering i landet får du alltså i BIM Energy Renovation förslag på proxy-konstruktioner och typologier för alla konstruktioner i byggnaden, vilket gör det både enklare och, kanske framför allt, snabbare att sätta upp beräkningsmodellen för den byggnad som du vill analysera. Detta gör att du också snabbare kommer i gång med att kunna studera olika energieffektiviseringsåtgärder och kombinationer av sådana, liksom det ekonomiska utfallet av åtgärderna.

Trots den här möjligheten att förenkla indatahanteringen med proxy-typologier är det förstås inget som hindrar att du själv specificerar hur en eller flera konstruktioner är uppbyggda i detalj, eller väljer typologier enligt schablonerna lätt/tung byggnad och med olika grader av värmeisolering. Användaren har full frihet att välja själv!

Jämför med konstruktionerna i typologin för Dåligt isolerad tung byggnad i figuren här under!

När de nuvarande konstruktionerna så är valda och specificerade är det enkelt att modifiera dem, till exempel genom att ta bort eller lägga till nya konstruktionsskikt, för till exempel en tilläggsisolering, och ett nytt fasadmaterial.

BIM Energy Renovation – den ultimata vägvisaren

Att planera för lyckade energieffektiviseringar innebär att klargöra de energitekniska och ekonomiska konsekvenserna av ett antal alternativa val av åtgärder och åtgärdskombinationer. BIM Energy Renovation erbjuder marknadens bästa och smidigaste verktyg till hjälp för dig att välja de bästa lösningarna för dina behov.