Men vad handlar det om?
Det omarbetade EPBD-direktivet innebär ett tydligt skifte i synen på energieffektivisering. För svenska fastighetsägare handlar de kommande åren mindre om omedelbara renoveringstvång och mer om krav på planering, transparens och strategisk framförhållning. I centrum står energidata, långsiktiga mål – och nya sätt att strukturera renoveringsbeslut över tid.
Från fokus på åtgärder till strategi
EPBD markerar en övergång från ett traditionellt, åtgärdsorienterat synsätt till en mer sammanhållen strategi för byggnaders utveckling. I stället för att fokusera på enskilda tekniska insatser betonas behovet av att förstå byggnadens energiprestanda som en del av en långsiktig process. Frågan är inte längre om energieffektivisering ska ske, utan hur den bör genomföras stegvis, i vilken ordning åtgärder bör prioriteras och vid vilka tillfällen de är mest rationella att realisera.
Den första viktiga tidpunkten är 2026, då EPBD ska vara genomfört i svensk rätt. I detta skede är förändringen framför allt metodisk. Energideklarationssystemet vidareutvecklas, kraven på energidata skärps och nya planeringsinstrument införs. För fastighetsägare innebär detta att energiprestanda behöver beskrivas, analyseras och följas upp mer systematiskt än tidigare, snarare än att nya tekniska krav omedelbart träder i kraft.
Renoveringspasset – funktion före terminologi
Ett centralt inslag i EPBD är det som i direktivtexten benämns Building Renovation Passport. I svensk diskussion har man varit försiktig med själva termen, eftersom den lätt kan uppfattas som normerande eller tvingande. I utredningar och underlag har man därför ofta talat om stegvis renoveringsplan, långsiktig renoveringsplan eller byggnadsvis färdplan för energieffektivisering. I praktiken är det dock funktionen som är avgörande, inte benämningen.
Renoveringspasset är tänkt som ett byggnadsspecifikt, långsiktigt planeringsunderlag som visar hur energiprestandan kan förbättras stegvis över tid. Det tar sin utgångspunkt i byggnadens nuläge, formulerar ett långsiktigt mål och beskriver en logisk ordning för åtgärder som kan genomföras i takt med underhåll, ombyggnader eller tekniska systembyten. Ambitionen är att minska risken för kortsiktiga beslut som försvårar framtida skärpningar eller leder till inlåsningseffekter.
Ur juridiskt perspektiv är renoveringspasset i grunden ett ägardokument. EPBD kräver att medlemsstaterna inför ett system för sådana planeringsverktyg, men ställer inga krav på central registrering eller generell myndighetstillsyn. I svensk tillämpning är det därför sannolikt att renoveringspasset förblir ett internt beslutsunderlag som kan användas frivilligt i dialog med rådgivare, finansiärer eller vid ansökan om stöd, snarare än ett dokument som rutinmässigt efterfrågas av kommun eller stat.
När kraven blir skarpa
De mer bindande kraven i EPBD träffar senare i tidslinjen. För nybyggnad införs successivt krav på nollutsläppsbyggnader, först för offentligt ägda byggnader från 2028 och därefter för all nybyggnad från 2030. Detta innebär att energiprestanda, systemval och egen energiproduktion behöver analyseras redan i tidiga skeden av projekteringen.
För befintliga byggnader är det framför allt lokalbeståndet som berörs av direkta minimikrav. Till 2030 och 2033 ska de energieffektivt sämst presterande delarna av beståndet åtgärdas, med nationellt fastställda tröskelvärden. Energideklarationen blir här det centrala instrumentet för att identifiera vilka byggnader som riskerar att omfattas av krav på åtgärder.
För bostäder är EPBD mer inriktat på beståndets genomsnittliga förbättring på nationell nivå än ett lika rakt “building-by-building” tvång, men styrningen kan ändå komma att skärpas via svenska åtgärdspaket, incitament och eventuella nationella krav i särskilda situationer.
Från plan till praktik med BIM Energy
När energieffektivisering utvecklas från en teknisk fråga till en strategisk portföljfråga ställs nya krav på analys och beslutsstöd. Renoveringspasset förutsätter att åtgärder kan analyseras i relation till varandra, att deras inbördes beroenden förstås och att effekten över tid kan kvantifieras.
Med BIM Energy kan energideklarationsdata och byggnadsmodeller användas som grund för simulering av olika renoveringsstrategier. På så sätt kan renoveringspasset operationaliseras som en dynamisk färdplan, där olika etapper prövas, jämförs och justeras i takt med förändrade förutsättningar. Fokus flyttas från isolerade åtgärdsförslag till sammanhängande strategier på byggnads- och portföljnivå.
Ett nytt arbetssätt tar form
EPBD innebär därmed inte bara nya regelkrav, utan också ett förändrat arbetssätt. Energieffektivisering blir en långsiktig process där rätt åtgärder ska genomföras vid rätt tidpunkt och i rätt ordning. För fastighetsägare som tidigt etablerar ett datadrivet och strukturerat angreppssätt skapar detta bättre beslutsunderlag, minskad risk och större handlingsfrihet när framtidens krav väl blir bindande.
Renoveringspass i korthet
Ett renoveringspass är ett långsiktigt, byggnadsspecifikt planeringsunderlag för stegvis energieffektivisering. Det är inte ett tillstånd och innebär inget krav på omedelbara genomförande. Dokumentet ägs av fastighetsägaren och är tänkt att fungera som beslutsstöd över tid. EPBD kräver att ett system för renoveringspass införs nationellt, men ställer inga krav på central registrering eller generell myndighetstillsyn.