Boverkets nya rapport Översyn av systemet med energideklarationer (Rapport 2025:6) markerar en tydlig kursändring i hur vi i Sverige ska arbeta med byggnaders energiprestanda. Bakgrunden är EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD, som antogs 2024 och nu ska omsättas i svensk rätt senast under maj 2026. Målet är inte längre enbart att kartlägga hur mycket energi byggnader använder, utan att energideklarationerna ska fungera som ett verkligt styrmedel för att driva fram effektiviseringar och klimatanpassade investeringar. För fastighetsägare, oavsett om det handlar om en småhusägare i villaområde eller ett bolag med tusentals lägenheter, innebär detta att energideklarationen går från att vara en formalitet till att bli en mer central del av fastighetsförvaltningen.

I rapporten föreslår Boverket att energideklarationerna ska bli mer detaljerade och harmoniserade, så att resultat och jämförelser blir relevanta även över tid. Hittills har deklarationernas nytta bland annat begränsats av att byggnader uppförda enligt olika byggregler har redovisats på skilda sätt. Denna fragmentering ska nu ersättas med ett mer enhetligt system som gör det möjligt för både köpare, hyresgäster och banker att få en tydligare bild av byggnaders energiprestanda. För småhusägare betyder det att den deklaration som tidigare mest varit en nödvändighet vid försäljning får en mer praktisk funktion i vardagen. Rekommendationerna om åtgärder ska bli mer specifika, och förslag om exempelvis tilläggsisolering, värmepumpsbyte eller smart styrning av uppvärmningen ska vara anpassade till husets verkliga förutsättningar.

För större fastighetsägare ligger den stora förändringen i införandet av så kallade enrgirenoveringsplaner (energipass, enligt EU-terminologi), digitala dokument som kopplas till energideklarationen och som anger hur byggnaden steg för steg kan renoveras för att möta EU:s långsiktiga mål om nära nollutsläpp. Det är här systemet får sin verkliga tyngd: i stället för en passiv kartläggning skapas ett verktyg för att planera åtgärder över decennier. Ett fastighetsbolag som redan idag arbetar systematiskt med energiplaner kan se fördelen i att denna struktur blir obligatorisk och jämförbar. Men för den som hittills nöjt sig med att uppfylla miniminivåerna kan kraven komma att kännas tunga, särskilt som investerare och långivare i allt högre grad använder just energiprestanda som en parameter i sin riskbedömning.

Ett annat bärande inslag i Boverkets förslag är digitaliseringen. Energideklarationerna ska samlas i nationella databaser och bli tillgängliga för analyser och uppföljning. Transparensen ökar, och därmed också trycket på fastighetsägare att agera. Det räcker inte längre att åtgärdsförslagen samlar damm i en pärm; informationen kommer att ligga till grund för jämförelser, marknadsbedömningar och politiska beslut. En energislukande byggnad kan därför snabbt bli svår att försvara både på hyresmarknaden och i dialog med banker och investerare.

För småhusägare blir konsekvensen mindre dramatisk men ändå tydlig. Den som vill framtidssäkra sitt hus bör inte vänta tills en försäljning är nära förestående. Att se energideklarationen som en regelbunden hälsokontroll och att successivt genomföra de rekommenderade åtgärderna gör det lättare att undvika kostsamma akuta insatser längre fram. För fastighetsbolag gäller samma logik i större skala. Att ligga steget före och integrera renoveringspassen i den långsiktiga underhållsplaneringen kan bli en konkurrensfördel. Det stärker trovärdigheten gentemot hyresgäster och investerare och minskar risken för plötsliga värdefall när skärpta krav väl träder i kraft.

Boverkets rapport innehåller fortfarande osäkerheter, eftersom flera av de föreslagna förändringarna är beroende av regeringsbeslut och ännu inte presenterade förordningar. Men riktningen är entydig: energideklarationerna ska bli mer ambitiösa, mer transparenta och kopplas tätare till faktiska åtgärder. Fastighetsägare som reagerar proaktivt kan därför se deklarationen som ett verktyg snarare än en börda. Det handlar om att bygga en strategi för energieffektivisering som inte bara svarar mot lagkrav, utan också stärker fastighetens värde och attraktivitet i en marknad som snabbt rör sig mot hållbarhet som norm.

Slutsatsen blir att energideklarationen är på väg att växa upp. Den är inte längre en bortglömd handling i fastighetsmappen, utan en central del av både förvaltning och framtida affärsutveckling. Den fastighetsägare som väljer att agera tidigt kan skaffa sig ett försprång – inte bara i myndigheternas ögon, utan också på en alltmer medveten marknad.

Boverkets rapport gör klart att energideklarationen ska gå från att vara en passiv informationshandling till ett aktivt styrmedel. För att det ska fungera krävs verktyg som kan översätta lagkraven till praktiska beräkningar, scenarier och handlingsplaner. BIM Energy erbjuder ypperliga möjligheter till att vara en sådan brygga: mellan de juridiska kraven i EPBD och den vardagliga fastighetsförvaltningens beslutprocesser om hållbara och lönsamma renoveringar.