Proxytypologier - snabb och enkel genväg till okända konstruktioner
När man planerar energieffektivisering av klimatskalet i en äldre byggnad är det inte särskilt säkert att man vet hur ytterväggar, tak etc. är uppbyggda. Visuellt är det omöjligt att avgöra, och ritningar eller andra dokument som kan avslöja hur byggnadsdelen är konstruerad saknas nästan alltid. Om du har tur kan kanske en antikvarie, hantverkare, byggnadsvårdare eller byggnadsantikvarie ge dig en uppfattning om hur konstruktionerna sannolikt ser ut. Men i normalfallet är det ofta rena gissningar eller uppskattningar som gäller.
I BIM Energi Renoveringfinns det goda möjligheter att komma närmare verkligheten när det gäller modellering av byggnadens klimatskal, även om dokumentation av klimatskalets uppbyggnad saknas. Metoden som används i programmet kategoriserar byggnadsdelarna på ett standardiserat men faktabaserat sätt som i huvudsak baseras på det år huset byggdes eller genomgick en omfattande renovering.
Statistik om bosättningen är viktig
Hur är då detta möjligt? Allt bygger på tillgång till statistiska data av god kvalitet om äldre byggnader. Lyckligtvis finns sådana data tillgängliga för Sverige, men också för många andra europeiska länder. I Sverige är Boverket - ett statligt verk för utveckling av bostäder och lokaler (Boverket) genomförde under 2000-talet BETSI-projektet där syftet var att kartlägga det svenska bostadsbeståndet med avseende på energitekniska egenskaper med mera.
I BETSI-projektet kategoriserades byggnaderna i Sverige utifrån deras genomsnittliga energitekniska status, som undersöktes med hjälp av observationer och mätningar i 165 000 flerbostadshus. De åldersintervall som tillämpades var:
- fram till 1960
- 1961-1975
- 1976-1985
- 1986-1995
- 1996-2005
Den byggnadstekniska energistatusen för de byggnader som undersöktes i BETSI-undersökningen representerades av värmegenomgångskoefficienten (U-värdet) för de olika delarna av klimatskalet: yttervägg, källarvägg, tak och golv. Hänsyn togs dock inte till läget inom landet, vilket är en nackdel i ett land med väsentligt olika klimat från norr till söder.
Från U-värde till proxykonstruktion
För att de U-värden som redovisas i BETSI-undersökningen ska ha något värde för att beskriva uppbyggnaden av byggnadsdelar i byggnader i olika delar av landet måste undersökningens redovisade U-värden differentieras för olika klimatzoner. I BIM Energi RenoveringNär det gäller klimatzonerna skiljer man mellan södra, mellersta och norra Sverige. Exempelvis används för byggnadsår fram till och med 1960 U-värden på 0,61, 0,58 och 0,55 W/m2K för en yttervägg i södra, mellersta respektive norra Sverige. Dessa regionala anpassningar baseras på hur de svenska nationella byggreglerna ställer olika krav på byggnader i olika delar av landet.
I alla avancerade beräkningsprogram för energianvändning i byggnader måste uppbyggnaden av klimatskalets alla delar beskrivas i detalj, lager för lager: ytterväggar, tak, golv med mera. Detta hänger samman med att programmen måste ta hänsyn till konstruktionens värmelagringskapacitet på ett korrekt sätt.
Men eftersom konstruktionen vanligtvis inte är känd när det gäller gamla byggnader, kan BIM Energi Renovering använder vi de U-värden som BETSI-undersökningen pekar på och modifierar dem för olika klimatzoner. Beräkningsmässigt ersätter programmet sedan en konstruktion som är uppbyggd i flera lager med en massiv proxykonstruktion med en tjocklek och av ett material som gör att U-värdet blir korrekt. Genom att använda proxymaterial med olika värmeledningsförmåga väljs en tjocklek på proxykonstruktionen som ligger så nära 250 mm som möjligt. Proxykonstruktionerna namnges, till exempel som i konstruktionen nedan, 300 proxy200, som står för tjockleken 300 mm och består av ett homogent material med en värmeledningsförmåga på 0,200 W/mK.
Slutligen kan energiberäkningsprogram som t.ex. BIM Energi Renovering kräver att värmekapacitet och densitet för PROXY-materialet anges. Detta genereras automatiskt i programmet, baserat på analys av materialdata för olika byggnadsmaterial.
Proxykonstruktioner tillhör en kategori av indata i BIM Energi Renovering så kallade typologier: fördefinierade konstruktionsalternativ som användaren kan välja mellan. Detta gäller, utöver proxykonstruktionerna, fönster, ytterdörrar, mellanbjälklag, innerväggar, källarvåningar och köldbryggor.
Exempel Proxy typologi -1960 Södra Sverige:
Enklare och snabbare
Genom att helt enkelt välja byggnadsår och plats i landet, BIM Energi Renovering ger dig förslag på proxykonstruktioner och typologier för alla konstruktioner i byggnaden, vilket gör det både enklare och kanske framför allt snabbare att sätta upp beräkningsmodellen för den byggnad du vill analysera. Det innebär att du också kommer igång snabbare genom att kunna studera olika energieffektiviseringsåtgärder och kombinationer av dessa, samt det ekonomiska utfallet av åtgärderna.
Trots denna möjlighet att förenkla indatahanteringen med proxytypologier finns det naturligtvis inget som hindrar att man själv specificerar hur en eller flera konstruktioner är uppbyggda i detalj, eller att man väljer typologier enligt mallarna lätt/tung byggnad och med olika grader av värmeisolering. Användaren har full frihet att välja själv!
Jämför med konstruktionerna i typologin för dåligt isolerade tunga byggnader i figuren nedan!
När de aktuella konstruktionerna har valts och specificerats är det enkelt att modifiera dem, till exempel genom att ta bort eller lägga till nya konstruktionslager, till exempel tilläggsisolering och ett nytt fasadmaterial.
BIM Energirenovering - den ultimata guiden
Att planera för framgångsrika energieffektiviseringar innebär att klargöra de energitekniska och ekonomiska konsekvenserna av många alternativa val av åtgärder och kombinationer av åtgärder. BIM Energi Renovering erbjuder marknadens bästa och mest flexibla verktyg för att hjälpa dig att välja de bästa lösningarna för dina behov.