Lönsam energirenovering - nytt beräkningsverktyg I BIM Energirenovering

Lönsam energirenovering - nytt beräkningsverktyg I BIM Energirenovering

I BIM-utvärdering av energiDet finns två metoder för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av renovering, åtgärder som föreslås av användaren för att minska energianvändningen i en byggnad. Med dessa metoder beräknas återbetalningstid eller energibesparingskostnad (eller båda).

Återbetalningstiden talar i all sin enkelhet om hur lång tid det tar innan en energirenoveringskostnad är betald genom framtida årliga energikostnadsbesparingar, medan besparingskostnaden definieras som renoveringskostnaden dividerad med energibesparingarna under åtgärdens livslängd. Resultatet blir en besparingskostnad per kWh för åtgärden.

Den stora fördelen med payback time-metoden är dess enkelhet, både när det gäller beräkningsproceduren och den intuitiva tolkningen av resultatet:

"Hur många år kommer det att ta innan investeringen har betalat sig"?

Trots enkelheten (eller kanske just på grund av den) är det en metod som används flitigt och kan anses tillräcklig för många enkla investeringsbeslut, men till nackdelarna med metoden hör bland annat att den inte tar hänsyn till finansiella krav på avkastning på investeringen (diskonteringsränta) i jämförelse med alternativa användningar av bolagets kapital och att metoden inte är lämplig för att jämföra investeringar med olika begränsad livslängd. Metoden anses därför allmänt olämplig för seriösa investeringskalkyler.

Besparingskostnadsmetoden är också ett förenklat sätt att beräkna lönsamhet där den beräknade besparingskostnaden i någon monetär enhet per ackumulerad sparad energienhet under åtgärdens livslängd, till exempel SEK/kWh, enkelt kan jämföras med marknadspriset för det energislag som är relevant för jämförelsen och därmed utgöra en indikation på om investeringen tenderar att vara lönsam eller inte. Metoden är föreskriven när det gäller att redovisa föreslagna energihushållningsåtgärder i samband med energideklarationer i Sverige.

I BIM Energi RenoveringMen det har tillkommit en mer avancerad och etablerad metod för att beräkna lönsamheten: nettonuvärdesmetoden (NPV), som bygger på att man följer betalningsströmmarna under ett valfritt antal år framåt i tiden (ofta 40-60), med början i grundinvesteringen som är en kostnad och sedan ett antal år av energikostnadsbesparingar, det vill säga framtida intäkter.

Årliga eller periodiska underhållskostnader kan också inkluderas i beräkningen. En väsentlig parameter för beräkningen av nettonuvärdet, som påverkar lönsamheten, är valet av nivån på den interna diskonteringsräntan. Denna kan sägas motsvara fastighetsägarens krav på avkastning på investerat kapital. Inom fastighetsbranschen brukar man räkna med nivåer på cirka 4% för allmännyttiga bostadsföretag och uppåt 8% för kommersiella fastighetsbolag.

Kriteriet för lönsamheten i energirenoveringen är att nettonuvärdet är positivt, dvs. att de ackumulerade besparingarna i energikostnader under byggnadens livslängd överstiger kostnaden för energirenoveringen och andra relevanta kostnader under samma period.

Med nettonuvärdesmetoden kan lönsamheten för enskilda energihushållningsåtgärder studeras, men även kombinationer av flera åtgärder, så kallade åtgärdspaket. På så sätt kan man enkelt få fram lönsamhetsmått för hela renoveringspaketet, vilket utgör ett bra underlag för investeringsbeslut. I BIM Energi RenoveringI programmet finns en meny med vanliga energirenoveringsåtgärder som användarna kan välja mellan, men det är naturligtvis också möjligt att sätta ihop sina egna åtgärder och åtgärdspaket som programmet ska analysera.

Alla lönsamhetskalkyler i alla branscher kräver naturligtvis uppskattningar av kostnader, i det här fallet investeringskostnader för energiåtgärderna, men också eventuellt nödvändigt årligt eller periodiskt underhåll. Renoveringskostnaderna beror bland annat på vilken teknik som är tänkt att användas vid renoveringen, den allmänna prisnivån i branschen, konjunkturläget och den lokala marknaden. Definitiva beslut om renoveringsåtgärder måste därför baseras på tillförlitliga indata, vanligtvis i form av anbud från den tilltänkta entreprenören eller leverantören.

Nettonuvärdesmetoden (NPV) är en ekonomisk analysmetod för att bedöma lönsamheten i en åtgärd/investering genom att jämföra alla kostnader för åtgärden med framtida besparingar under byggnadens livslängd, medan en livscykelkostnadsanalys (LCC) är en metod som fokuserar på att bedöma alla kostnader som är kopplade till en produkt eller tjänst under dess livscykel.

Båda metoderna använder en intern kalkylränta för att räkna om framtida besparingar eller kostnader till dagens värde. LCC-analys lämpar sig väl för nyinvesteringar i produkter eller teknik, men metoden används mer sällan vid renovering, där besparingar till följd av olika renoveringsåtgärder är av centralt intresse. LCC-metoden är därför inte implementerad i BIM Energi Renovering.

Källa: Nilsson, P.E: Nilsson, P.E (red.), Uppnå önskat inomhusklimat - energieffektivitetsaspekter på systemdesign, Sudentlitteratur, Lund, Sverige, 2003