De kommande kraven i EU:s renoveringsdirektiv kommer att påverka hur svenska flerbostadshus byggs om, värms upp och drivs – och det redan inom de närmaste åren. Från 2030 kan större renoveringar kräva att byggnader når nollutsläppsnivå, med mycket låg energianvändning och helt förnybar energiförsörjning. Förvaltare och ägare som agerar i tid kan inte bara undvika kostsamma nödlösningar, utan också sänka driftkostnaderna, öka fastighetens värde och stärka dess attraktivitet på en alltmer klimatmedveten bostadsmarknad.

För att flerbostadshusägare och förvaltare i Sverige ska stå väl rustade inför de kommande kraven i EU:s renoveringsdirektiv gäller det att redan nu tänka och agera långsiktigt. En klok startpunkt är att genomföra en noggrann energikartläggning av byggnaden, så att det blir tydligt vilka delar som är mest energikrävande och vilka åtgärder som ger störst effekt och är mest lönsamma. BIM Energy-programmet är här det givna verktyget!

Utifrån detta är det sedan naturligt att uppdatera underhållsplanen, inte bara med traditionella reparationer utan också med energieffektiviseringsåtgärder och en realistisk budget för att genomföra dem.

Parallellt med detta bör tekniska system som värme, ventilation, belysning och styrning granskas kritiskt, med fokus på att ersätta eller uppgradera sådant som inte uppfyller dagens energieffektivitetskrav. Möjligheterna till lokal energiproduktion, som solceller eller värmepumpar, bör utvärderas, särskilt eftersom de nya Zero-Emission-kraven kommer att premiera en hög andel förnybar energi.

Samtidigt är det klokt att följa utvecklingen av Sveriges nationella byggnadsrenoveringsplan, som Boverket kommer att presentera under 2026, eftersom den kommer att ange tidsramar, målnivåer och vilka ekonomiska stödformer som blir tillgängliga. Att agera i takt med dessa riktlinjer ger fördelar, både genom att maximera möjligheten till bidrag eller gröna lån och genom att minimera risken att behöva göra hastiga och dyra anpassningar när nya regler träder i kraft.

Det är också viktigt att ha ögonen på fastighetsmarknadens förändrade förväntningar. I takt med att energiprestanda blir en tydligare kvalitetsmarkör kommer byggnader som inte energieffektiviserats att tappa i värde och attraktivitet. Genom att påbörja arbetet i tid kan ägare och förvaltare inte bara sänka driftkostnaderna och stärka fastighetens värde, utan även undvika framtida problem med uthyrning och försäljning när energikraven skärps. Med andra ord handlar det inte bara om att uppfylla kommande lagkrav – det är också en strategisk investering i byggnadens långsiktiga lönsamhet och konkurrenskraft.