EU-direktiv om energianvändning i byggnader - Vad händer?

EU-direktiv om energianvändning i byggnader - Vad händer?

Europeiska unionen har höga ambitioner när det gäller hållbarhet och klimatanpassning. Övergripande formuleras detta i EU:s klimatlag från 2021. Lagen fastställer unionens mål för att Europas ekonomi och samhälle ska bli klimatneutralt till år 2050. Dessutom sätter lagen upp ett mål om att nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med minst 55% till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Detta mål går inom EU under namnet "Fit for 55". Klimatneutralitet till 2050 innebär netto nollutsläpp av växthusgaser för EU-länderna. Detta måste uppnås genom att minska utsläppen, investera i grön teknik och skydda naturen. Åtgärderna ska vara socialt rättvisa och kostnadseffektiva. Lagen ska också främja förutsägbarheten för investerare i den byggda miljön och andra ekonomiska aktörer i den byggda miljösektorn.

Förordningar och direktiv - EU:s politiska instrument

EU-lagstiftningen består av förordningar, som är bindande och direkt påverkar medlemslandets rättssystem, och direktiv, som måste införlivas och implementeras i medlemslandets rättssystem.

Två viktiga direktiv inom EU, inte minst för bygg- och fastighetssektorn, är EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD)som först fastställdes 2002 och senast reviderades 2018, och EU:s direktiv om byggnaders energieffektivitet (EED) som beslutades i mars 2023 och började tillämpas i september samma år. EED är mer makropolitisk och behandlar allmänna krav på medlemsländerna på nationell nivå, medan EPDB har en mer direkt inverkan på byggande och fastighetsbestånd i medlemsländerna.

Direktivet om byggnaders energieffektivitet (EED) fastställdes i sin senaste version i september 2023. Det viktigaste inslaget i direktivet är att den totala energianvändningen i medlemsländerna måste minska med 11,7% till 2030. Den offentliga sektorn ska årligen minska sin energianvändning med 1,9%.

Vägen mot ett reviderat direktiv om byggnaders energiprestanda

Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPDB) genomgår för närvarande (2023) en omfattande översyn.

Huvudmålen för revisionen är att alla nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2030 och att befintliga byggnader ska ha åtgärdats till nollutsläppsbyggnader senast 2050.

Revideringen är under beredning inom EU och det är idag (hösten 2023) inte helt klart hur alla delar av direktivet kommer att se ut i sitt fastställda skick. Förfarandet vid en revidering av ett EU-direktiv är att revideringen först diskuteras i Europaparlamentet, som enas om ett förslag till reviderat direktiv. Detta förslag går sedan vidare till en så kallad trilogförhandling mellan kommissionen, rådet och parlamentet, varefter resultatet av trilogförhandlingen går till Europarådet för diskussion, ändringar och beslut, som alla medlemsländer står bakom. För att direktivet slutligen ska kunna fastställas behandlas det i parlamentet, och efter en politisk överenskommelse mellan parlamentet och rådet antas den slutliga texten.

Europaparlamentets förslag

Enligt förslaget som röstades igenom av Europaparlamentet våren 2023 skulle befintliga bostadshus, på en skala från A till G där A motsvarar den bästa energiprestandan och G den sämsta, uppnå energiprestandaklass E senast 2030 och D senast 2033. För befintliga kommersiella fastigheter föreslogs energiprestandaklass E senast 2027 och D senast 2030. Kraven var tänkta att träda i kraft med strikt ansvar för varje enskild byggnad och fastighetsägare.

Det är tillåtet för medlemsländerna att nationellt definiera skalan för energiklassning för att återspegla frekvensen av byggnader i respektive energiklass.

Trilogförhandling

Europaparlamentets förslag behandlades i mitten av oktober 2023 i en s.k. trilogförhandling mellan kommissionen, rådet och parlamentet där en kompromiss nåddes, vilket i huvudsak innebär att kraven på obligatorisk renovering för enskilda byggnader togs bort, vilket innebär en konvergens med ministerrådets linje att kraven istället ska ställas på den totala genomsnittliga energiprestandan i varje medlemsland, som också måste definiera de energimässigt sämst presterande byggnaderna, och av dessa måste det på nationell nivå finnas krav på att en viss andel måste energirenoveras.

Europeiska rådets förslag

Efter trepartsförhandlingarna nådde Europeiska rådet senare, i oktober 2023, en överenskommelse om ett förslag om att se över direktivet om byggnaders energiprestanda. Huvudmålen med översynen är att alla nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2030 och att befintliga byggnader ska omvandlas till nollutsläppsbyggnader senast 2050.

När det gäller nya byggnader enades rådet om följande: från och med 2028 måste nya byggnader som ägs av offentliga organ vara nollutsläppsbyggnader; från och med 2030 måste alla nya byggnader vara nollutsläppsbyggnader.

När det gäller befintliga byggnader har medlemsländerna enats om att införa minimistandarder (s.k. MEPS - Minimum Energy Performance Standards) för energiprestanda motsvarande den maximala mängd primärenergi som byggnader får använda per m2 och år. Tanken är att detta ska leda till renoveringar och en gradvis utfasning av de sämst presterande byggnaderna samt en kontinuerlig förbättring av det nationella byggnadsbeståndet.

Medlemsländerna enades om att fastställa tröskelvärden för maximal energiprestanda för befintliga byggnader som inte är bostadshus baserat på primärenergianvändning. Ett första tröskelvärde fastställer en gräns under 15% primärenergianvändning för de byggnader i ett medlemsland som inte är bostadshus och som har sämst energiprestanda. Ett andra tröskelvärde skulle sättas till under 25%. Medlemsländerna enades om att se till att alla byggnader som inte är bostadshus ligger under tröskelvärdet 15% senast 2030 och under tröskelvärdet 25% senast 2034. Tröskelvärdena fastställs baserat på energianvändningen i det nationella byggnadsbeståndet den 1 januari 2020 och kan differentieras mellan olika byggnadskategorier.

När det gäller befintliga bostadshus enades medlemsländerna om att fastställa minimistandarder för energiprestanda baserat på en nationellt fastställd utvecklingsbana i linje med en gradvis renovering av ländernas byggnadsbestånd till ett bestånd med nollutsläpp senast 2050, i enlighet med ländernas nationella planer för renovering av byggnader. Den nationella utvecklingsbanan motsvarar minskningen av den genomsnittliga primärenergianvändningen i hela beståndet av bostadshus under perioden 2025-2050, med två kontrollpunkter för att följa upp medlemsländernas resultat. Tanken är alltså att säkerställa att den genomsnittliga primärenergianvändningen i hela beståndet av bostadshus åtminstone motsvarar energiprestandaklass D år 2033 och år 2040 ett nationellt fastställt värde som härrör från en gradvis minskning av den genomsnittliga användningen av primärenergi under 2033-2050 i linje med omvandlingen av beståndet av bostadshus till byggnader med nollutsläpp.

Medlemsländerna enades vidare om att fastställa krav som säkerställer att alla nya byggnader utformas för att optimera deras potential för solenergiproduktion. Medlemsländerna enades om att införa lämpliga solenergianläggningar senast den 31 december 2026 på alla nya offentliga byggnader och andra byggnader än bostadshus med en användbar golvyta på mer än 250 m2, senast den 31 december 2027 på alla befintliga offentliga byggnader och andra byggnader än bostadshus, bostadshus som genomgår en större renovering eller en fullständig renovering, med en användbar golvyta på mer än 400 m2, och senast den 31 december 2029 på alla nya bostadshus.

Medlemsländerna enades om att utfärda nationella renoveringsplaner för byggnader som innehåller en färdplan med nationella mål för 2030, 2040 och 2050 avseende den årliga energirenoveringstakten, den primära och slutliga energianvändningen i det nationella byggnadsbeståndet och dess minskningar av operativa utsläpp av växthusgaser. De första planerna ska utfärdas senast den 30 juni 2026 och därefter vart femte år.

Europeiska rådets överenskommelse med Europaparlamentet

Den 7 december 2023 nåddes en överenskommelse mellan rådet och parlamentet om ett slutligt förslag till ordalydelse av ett nytt EPBD-direktiv.
Förslaget innebär att alla nya byggnader senast 2030 ska vara nollutsläppsbyggnader och att hela det befintliga byggnadsbeståndet i medlemsländerna senast 2050 ska bestå av nollutsläppsbyggnader.

När det gäller minimistandarder (s.k. MEPS - Minimum Energy Performance Standards) för energiprestanda, den maximala mängd primärenergi som byggnader får använda per m2 och år, enades man om följande

• För hela beståndet av bostadshus i varje medlemsland ska den genomsnittliga energianvändningen minska med 16% till 2030 och med 20-22% till 2035. 55% av energiminskningen ska uppnås genom energirenovering av de byggnader som uppvisar sämst energiprestanda. (Direktivet ställer alltså inte krav riktade mot enskilda byggnader och fastighetsägare, utan överlåter till medlemsländerna att själva bestämma hur kraven ska uppfyllas på nationell nivå).
• För andra byggnader än bostäder måste alla sådana byggnader ha en energiprestanda som är bättre än 16% sämst presterande (i Sverige cirka 11 000 byggnader) 2030 och bättre än 26% sämst presterande (i Sverige cirka 18 000 byggnader) 2033. Tröskelvärdena fastställdes baserat på energianvändningen i det nationella byggnadsbeståndet den 1 januari 2020.

Dessutom kom man överens om att alla nya byggnader och offentliga byggnader måste utrustas med solenergianläggningar, liksom befintliga byggnader som inte är bostäder och som renoveras i en sådan utsträckning att bygglov krävs.

Slutligen enades de två EU-organen om en färdplan för att fasa ut all uppvärmning av byggnader i EU med fossila bränslen senast 2040.

Överenskommelsen mellan Europeiska rådet och Europaparlamentet innebär att förslaget till ett nytt EPBD-direktiv, efter slutligt godkännande av de två organen, kan fastställas. Detta förväntas ske under 2023 och kommer att implementeras i medlemsländerna under 2024.

Är du redo att förändra din energianvändning i byggnader och anamma EU:s ambitiösa klimatmål?

Oavsett om du planerar nya byggnader eller renoverar befintliga kan våra verktyg för energianalys hjälpa dig att navigera på vägen mot hållbarhet i linje med EU-direktiven.

BIM-utvärdering av energi: Integrera energianalysen sömlöst i utformningen av nya byggnader. Säkerställ efterlevnad, säkra nya bygglov och optimera energieffektiviteten redan från början. Läs mer om detta.

BIM Energirenovering: Effektivisera dina energibesparingsprojekt för befintliga byggnader. Beräkna potentiella energibesparingar och utforska optimeringsscenarier för att uppfylla nya EU-standarder. Upptäck mer.

Lås upp kraften i datadrivna beslut och driv dina projekt mot en grönare framtid. Börja din resa idag!