Så hittar man den mest hållbara vägen i energirenoveringen
När energirenovering diskuteras hamnar fönstren nästan alltid i centrum. De syns, de känns, och de påverkar både energiprestanda, inomhuskomfort och byggnadens uttryck. Men valet mellan att byta till nya högpresterande fönster eller att renovera och komplettera de befintliga är sällan enkelt. Ofta finns det en föreställning om att fönsterbyte automatiskt är det mest effektiva alternativet, men den bilden har börjat nyanseras betydligt i takt med att forskning, branschstudier och ekonomiska analyser har kommit fram.
I många svenska bostadshus står de befintliga fönstren för en betydande del av värmeförlusterna. Äldre tvåglasfönster kan ha U-värden kring 2,6–3,0 W/m²K, vilket gör dem avsevärt svagare än dagens treglasfönster som ofta ligger mellan 1,0 och 1,2. Samtidigt visar både internationella fältstudier och svenska erfarenheter att renoverade fönster med invändigt kompletterad glasning kan nå U-värden ner mot 1,6–2,0, vilket innebär att en stor del av energivinsten kan uppnås utan att hela fönsterkonstruktionen byts ut. Det finns idag flera tekniska system för sådan komplettering. Intressant nog kommer en betydande del av förbättringen inte enbart från den reducerade värmegenomgången, utan också från minskad infiltration. Drag, otäta bågar och dålig anslutning mot vägg ger ofta större effekt på värmebehovet än vad många tror, och här kan tätning, justering och förbättrad drevning kan ge oväntat stora resultat.
En av de starkaste argumenten för att renovera fönster i stället för att byta dem är klimatpåverkan. Livscykelanalyser från de senaste åren visar att renovering av träfönster kan ge 50–90 procent lägre klimatavtryck jämfört med ett byte, eftersom mycket av den inbäddade energin redan finns i det befintliga materialet och den energimässiga prestandan blir ofta tillräckligt god för att möta moderna krav, särskilt i projekt där man inte siktar på extremt låga U-värden. I en tid när fastighetsägare allt oftare inkluderar klimatkalkyler i sina projekt väger detta tungt.
Men det finns lika tydliga argument åt andra hållet. Ett fönsterbyte är motiverat när det tekniska skicket är dåligt: vid rötskador, skevhet, återkommande problem med kondens mellan glas, och brister i funktionalitet som svårligen går att korrigera. Även i projekt med höga krav på ljudreduktion, säkerhet eller brand kan det behövas nya fönster för att uppnå rätt klassning. Och i renoveringar där fasaden ändå ska göras om kan samordningsvinsterna vara stora. Ett nytt fönster med U-värde runt 1,0 W/m2K ger också den största direkta energireduktionen, även om den ekonomiska återbetalningstiden ofta är lång om man enbart räknar på energibesparingen.
När dessa två huvudspår ställs mot varandra dyker en tredje faktor upp, som ibland glöms bort: komforten. Brukarnas upplevelse av drag, kallras och kallstrålning spelar ofta en större roll än energianvändningen. Just detta kan renoverade fönster, särskilt när de kompletteras med sekundärglas, hantera mycket väl. Drygt trettio till femtio procents minskad infiltration är inte ovanligt, och inomhusmiljön blir påtagligt mer stabil. I många projekt rapporterar fastighetsägare att komfortupplevelsen förbättras lika mycket, eller mer, än energiprestandan.
Här kan BIM Energy spela en viktig roll. Genom att modellera byggnadens nuvarande fönsters energiprestanda, lufttäthet och solljusegenskaper kan man ställa två eller flera scenarier mot varandra och direkt se hur energi, effektbehov och rumstemperatur påverkas. I praktiken innebär det att man kan testa ett renoverat fönster med U ≈ 1,8 och förbättrad lufttäthet bredvid ett nytt fönster med U ≈ 1,1 och mycket hög täthet, och se skillnaden både i energianvändning och komfort under kalla, såväl som heta dagar. Solskyddens betydelse kan också inkluderas direkt i beräkningen, vilket ofta är avgörande för sommartemperaturerna i lägenheter och småhus med stora fönsterpartier.
Eftersom BIM Energy också kan hantera ekonomi, lönsamhet och klimatpåverkan hos energihushållningsåtgärder, får man dessutom ett beslutsunderlag som speglar båda sidor av frågan: den långsiktiga ekonomin och den klimatmässiga helheten. Många fastighetsbolag arbetar redan i dag så, och mönstret är tydligt: renovering och komplettering av befintliga fönster är ofta det mest kostnadseffektiva och klimatmässigt hållbara alternativet, särskilt när fönsterna är i tekniskt gott skick. Fönsterbyte bör i första hand reserveras för projekt där tekniska krav, fasadens ombyggnad eller ambitionen att nå mycket låga energinivåer väger tyngre än den inbäddade klimatpåverkan och den högre investeringen.
Slutsatsen är att fönsterfrågan aldrig bör avgöras på förhand, mer eller mindre av slentrian. Den måste analyseras med data, och den måste vägas mot byggnadens målbild. Det är just här BIM Energy fungerar som ett neutralt och transparent beslutsstöd: genom att simulera verkliga scenarier kan projektgruppen se skillnaderna svart på vitt, och det blir möjligt att motivera åtgärdsvalen inför både beställare och hyresgäster. I en tid då krav på energieffektivitet, klimatansvar och god inomhusmiljö ska mötas samtidigt är den typen av tydlighet ovärderlig.
Johnny Kronvall – Professor Emeritus, Byggnadsteknik