Energirenovering med klimatskalet i centrum

Energirenovering med klimatskalet i centrum

Fastigheter kan göras mer energieffektiva på i huvudsak två olika sätt: genom byggnads- eller installationsteknik, och vanligtvis kombineras båda sätten. I det här blogginlägget koncentrerar vi oss på byggnadstekniska förbättringar.

Varför investera i klimatskalet?

Energieffektiva fastigheter är välisolerade och lufttäta. Detta är sällan fallet med äldre byggnader, och i sådana fall kan potentialen för energieffektivitet vara stor genom förbättrad värmeisolering och lufttätning av klimatskalet.

Många fördelar och förbättringar kan uppnås:

Ett mer hållbart samhälle: All energianvändning innebär en negativ miljöpåverkan i någon form och omfattning. Därför är det alltid viktigt att hushålla med energiresurserna.

Mer effektiv energianvändning: Ett välisolerat och lufttätt klimatskal minskar värmeförlusterna under uppvärmningssäsongen och minskar behovet av mekanisk kylning när det är varmt ute.

Förbättrad inomhuskomfort: Välisolerade och lufttäta konstruktioner ger varmare inomhusytor och frånvaro av obehagliga drag inomhus, vilket gör att inomhustemperaturen kan sänkas samtidigt som den termiska komforten bibehålls eller till och med förbättras.

Förbättrat skydd mot buller: Förutom energieffektivitet minskar tilläggsisolering och lufttätning av klimatskalet effektivt störande ljud utifrån, till exempel från trafik.

Lönsammare fastighetsdrift: Åtgärder för förbättrad värmeisolering och lufttäthet som är väl tekniskt/ekonomiskt balanserade förbättrar omedelbart driftsresultatet avsevärt för fastighetsägaren, faktiskt under hela husets återstående livslängd, eftersom underhållskostnaderna för åtgärderna är praktiskt taget obefintliga - en "evig" avkastning på investeringen!

Finansiering och värdeskapande: Finansieringen av energieffektiviseringsåtgärder kan underlättas genom att banker och finansinstitut kan erbjuda förmånliga så kallade gröna lån. Dessutom är en välisolerad fastighet mer värd på marknaden och kan vara mer attraktiv för potentiella köpare.

Förbättrad värmeisolering

Förbättring av värmeisoleringen av klimatskalet - tilläggsisolering - innebär att man kompletterar eller ersätter befintligt värmeisoleringsmaterial med nytt material i en omfattning som är tekniskt/ekonomiskt optimal.

Det går att använda olika isoleringsmaterial med olika egenskaper som t.ex. materialtyp, isoleringsförmåga, beteende vid brand, praktisk hantering på byggarbetsplatsen och inte minst pris/prestanda-förhållande. Vissa isoleringsmaterial kan vara bättre lämpade än andra för vissa användningsområden.

Materialets förmåga att transportera värme kallas värmeledningsförmåga eller lambdavärde och mäts i enheten W/mK. Ett lågt värde innebär att materialet minskar värmetransporten mer effektivt än ett material med ett högre värde.

Många vanliga värmeisoleringsmaterial ligger i intervallet 0,03 - 0,05 W/mK värmeledningsförmåga. På senare år har material med betydligt lägre värmeledningsförmåga utvecklats, till exempel PIR-isolering, aerogel och vakuumpaneler. Dessa nyare produkter har ett högre pris men blir ofta lönsamma med tiden eftersom de effektivt och under lång tid håller nere energiförlusterna i de isolerade konstruktionerna. Vakuumpaneler förlorar dock med tiden (decennier) en del av sin extremt goda värmeisoleringsförmåga på grund av infiltration av luft.

Extra isolering i praktiken

För alla byggnadsdelar i klimatskalet kan man i princip förbättra värmeisoleringen, men beroende på vad man står inför att tilläggsisolera kan det finnas något mer specifikt att tänka på. Generellt bör man sträva efter att tilläggsisolera utsidan av klimatskalet, eftersom det innebär att den ursprungliga konstruktionen då hamnar i ett varmare, och därmed torrare, klimat, vilket är bra för bland annat hållbarheten över tid.

Vindsbjälklag och tak

Vindsbjälklag är ofta lätta att komma åt för tilläggsisolering, särskilt om det är en oinredd vind med en ordentlig "takhöjd". Vanligtvis görs tilläggsisoleringen med lösfyllnadsisolering av mineralull eller cellulosafiber som blåses på plats. Ju mer utrymmet är begränsat i höjdled, desto svårare blir arbetet. Man måste se till att ventilationen vid takfoten är säkerställd även efter tilläggsisoleringen. För att undvika fuktskador på vinden på grund av att fuktig inomhusluft läcker upp dit är det viktigt att försöka identifiera och täta läckor i bjälklaget, till exempel i form av otäta rör- och kanalgenomföringar och vindsluckor. Ett tilläggsisolerat vindsutrymme blir fuktigare än ett dåligt isolerat, vilket innebär att risken för fuktskador kan öka, särskilt om vindsbjälklaget läcker fuktig inomhusluft till vindsutrymmet.

Vid låglutande tak är det svårt att isolera vindsbjälklaget på grund av begränsad åtkomlighet och begränsat utrymme för tilläggsisolering på bjälklagets ovansida. En metod som då kan övervägas är att tilläggsisolera takets utsida och omvandla vindsutrymmet till ett varmt, oventilerat - och torrt - utrymme. Förfarandet fungerar i allmänhet bra men kräver en del byggnadsfysikaliskt tänkande och det kan vara lämpligt att ta hjälp av en fukt- och energiexpert om förfarandet övervägs.

Yttre väggar

Ytterväggar kan tilläggsisoleras utvändigt eller invändigt. Ur strikt teknisk synvinkel är en utvändig tilläggsisolering i allmänhet att föredra: den ursprungliga väggkonstruktionen blir varm och torr med den nya, utvändiga isoleringen. Men det är inte alltid möjligt att lägga till ny värmeisolering på utsidan: inte minst gäller detta för arkitektoniskt känsliga fasader med ett tidstypiskt utseende och ofta med estetiskt värdefulla fasaddetaljer. Om man då vill förbättra väggens termiska egenskaper är man hänvisad till att isolera väggens insida. Det är förknippat med flera nackdelar. Värmeisoleringen blir mindre effektiv på grund av köldbryggor som oundvikligen uppstår vid golv- och innerväggsanslutningarna och runt fönster. Dessutom kommer den ursprungliga väggen att vara kallare och fuktigare, vilket ökar risken för fukt- och frostskador på fasadmaterialet. Slutligen innebär en invändig isolering naturligtvis att den användbara ytan i de rum som vetter mot den aktuella fasaden minskar. Vid invändig isolering är dock kostnaderna för tilläggsisoleringen i allmänhet lägre än vid utvändig isolering, där kostnadssidan tyngs av behovet av byggnadsställningar och, nästan undantagslöst, ett nytt fasadmaterial.

Liknande resonemang gäller för källarväggar, men utvändig tilläggsisolering, som är tekniskt att föredra, blir ofta ett alltför dyrt alternativ på grund av behovet av schaktning, fuktskydd av väggens utsida, säker dränering etc. och återställning med återfyllning, plantering/beläggning eller liknande. Källarväggar kan isoleras invändigt och då används oorganiskt isoleringsmaterial, stålreglar och gipsskivor som invändig beklädnad. För att undvika att fukt ansamlas i väggen utelämnas vanligen ångspärrar och en luftspalt lämnas mellan de isolerade reglarna och den ursprungliga källarväggen.

Golv

Kalla och dragiga golv kan vara mycket obekväma. Därför är det inte ovanligt att man vill åtgärda sådana konstruktioner med tilläggsisolering. Även ur ett driftsekonomiskt perspektiv kan det vara frestande att försöka minska värmeförlusterna i golvkonstruktioner. När det gäller de praktiska förutsättningarna för att förbättra golvets värmeisolering och lufttäthet skiljer sig förutsättningarna väsentligt mellan bjälklag av typen platta på mark och krypgrund.

Golv av typen platta på mark är i praktiken svåra att åtgärda eftersom åtgärden innebär att alla dörrar och trösklar måste justeras i höjdled i samband med tilläggsisoleringen. Även fuktmässigt kan det vara äventyrligt att isolera på ovansidan av golvet eftersom ingreppet kan leda till att underliggande skikt i den ursprungliga golvkonstruktionen hamnar i ett nytt och ogynnsamt klimat med risk för mögelpåväxt eller liknande.

Krypgrundsgolv kan dessutom isoleras relativt enkelt underifrån om bara krypgrundens höjd är tillräcklig för att det ska vara praktiskt och tekniskt möjligt. Ett sådant ingrepp påverkar dock värme- och fuktbalansen i krypgrunden: Det blir kallare och fuktigare under en stor del av året, vilket påverkar risken för skador på fuktkänsliga material som trä som utsätts för krypgrundsklimatet. Risken för frostsprängning av grundmurarna på grund av den lägre temperaturen i krypgrunden kan också behöva beaktas. Som en positiv konsekvens av att isolera undersidan av krypgrundsgolvet måste man dock notera att inte bara värmeförlusterna genom bjälklaget minskar. Dessutom blir den ursprungliga golvkonstruktionen varmare och torrare.

Det är också möjligt att värmeisolera krypgrundens botten, t.ex. med lättklinker, och krypgrundens väggar med isoleringsskivor och samtidigt stänga uteluftsventilerna. Istället ventileras krypgrunden mekaniskt med inomhusluft, som sedan lämnar krypgrunden som frånluft till det fria. Man får då en s.k. varm krypgrund med ett gynnsamt varmt och torrt klimat, under förutsättning att man aldrig, t.ex. på grund av rörläckage eller yttre översvämning, får någon vatteninträngning som ger upphov till vattenavdunstning från krypgrundsbotten. Man bör också vara medveten om att höga halter av markradon kan förekomma i en sådan oventilerad krypgrund, med risk för att radonhalten i bostaden kan nå farliga nivåer om undergrunden på tomten är radonrik.

BIM Energirenovering - den ultimata guiden

Att planera för framgångsrika energieffektiviseringar innebär att klargöra de energimässiga, tekniska och ekonomiska konsekvenserna av flera alternativa åtgärder och kombinationer av åtgärder. BIM Energi Renovering erbjuder det bästa och mest flexibla verktyget på marknaden idag för att hjälpa dig att välja de bästa lösningarna för dina behov.