De nya underlagen från Boverket och Energimyndigheten till den kommande nationella byggnadsrenoveringsplan, som krävs av varje medlemsnation enligt EUs direktiv för byggnaders energiprestanda för byggnader (EPBD), markerar början på en ny epok i svensk bygg- och fastighetsförvaltning. Det handlar inte längre om att tala om energieffektivisering i princip, utan om att leverera i praktiken. Hur snabbt och hur mycket som ska göras är ännu inte helt spikat, men riktningen är tydlig: mer planering, mer uppföljning och betydligt högre kommande aktivitet i energieffektiviseringsarbetet i landets byggnader. 

Planen, ny lagstiftning , indikatorer och vägen till framgång  

När Boverket och Energimyndigheten i oktober 2025 lade fram sina respektive underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen gjorde de något som länge efterfrågats: de ritade en samlad karta för hur Sverige kan ta sig från ett trögt renoveringstempo till en målmedveten energieffektivisering av hela byggnadsbeståndet. För första gången talar två tunga myndigheter samstämmigt om att byggsektorn inte bara är en klimatfråga utan ett system av investeringar, hälsa, trygghet och social hållbarhet. Boverket står för ramen – den långsiktiga planen, lagstiftningsbehoven och indikatorerna. Energimyndigheten bidrar med vägen: hur renoveringarna faktiskt kan genomföras kostnadseffektivt och tekniskt robust.  
Tillsammans formar de en karta där pilarna pekar mot samma mål: fossilfri drift, minskad energianvändning och en byggd miljö som klarar både klimatmål och framtidens energipriser. 
 
Boverkets underlag slår fast att den nya byggnadsrenoveringsplanen ersätter tidigare strategier; det ska vara en konkret och uppföljningsbar plan med tydliga målbanor mot 2030, 2040 och 2050. Energimyndigheten fyller på med de praktiska frågorna: när, i vilken ordning och till vilken kostnad? Myndigheten visar hur åtgärder bör tajmas till byggnadens naturliga livscykelfönster, till exempel när fasader, tak eller installationer ändå behöver bytas, och hur kostnaden då kan sjunka dramatiskt jämfört med om åtgärderna vidtas utan tanke på nuvarande skick hos byggnadens delar. 

Rätt ordning på åtgärderna viktig 

Det är ingen slump att ordet sekvens återkommer i båda underlagen. Först ska byggnadens energibehov minska: förbättrat klimatskal, ventilation med värmeåtervinning. Sedan byts värmesystemet, gärna till en hybridlösning där värmepump, fjärrvärme och ibland solvärme spelar ihop. Sist kommer styrning, sensorer och optimering, den digitala delen som gör att energivinsterna faktiskt tas hem.  
 
Fel ordning är dyr ordning, påpekar Energimyndigheten. En överdimensionerad värmepump i ett oisolerat hus kan bli en 30-årig felinvestering. Boverket håller med men lägger till samhällsperspektivet: optimum måste sökas över hela livscykeln och ta hänsyn till svenska förhållanden – låg fossilandel i energimixen men höga effektutmaningar vintertid. 

De största hindren är ekonomiska, inte tekniska

Renovering lönar sig ofta på pappret, men kalkylerna faller när incitamenten är delade. Fastighetsägaren står för investeringen, medan hyresgästen får besparingen.  
Här föreslås gröna lån, statliga garantier, subventionerade kreditlinor och nya hyresmodeller där energieffektivisering kan avspeglas i hyran. Detta är i dag normalt inte möjligt att hävda från hyresvärdens sida, eftersom förbättringarna inte tolkas som kvalitetshöjande för hyresgästen.  
 
Energimyndigheten trycker på vikten av riskdelning: att staten tar en del av första förlusten eller borgar för långsiktiga investeringar. Boverket betonar att stöden måste vara långsiktiga – hellre stabilt än generöst.  

Kompetensbrist i många led

Renoveringstakten kan bara öka om det finns folk som kan göra jobbet. Kompetensbristen gäller energiexperter, projektledare och förvaltare som kan analysera energifrågorna, initiera förändringsprocessen och följa upp resultaten.  
Energimyndigheten lägger till behovet av digitala renoveringspass och certifieringssystem.  

Energirenovering som process 

För branschen betyder det att energirenovering blir en fråga om process och data – inte bara teknik. För bostadsbolag betyder detta att energirenovering inte längre är ett projekt utan en investeringskategori. Det kräver beståndsstrategi, finansieringsdesign och kompetensbyggande. Stora aktörer väntas gå i täten. De kan standardisera arbetssätt och skapa referensprojekt som pressar ner kostnaderna. Men även privata bolag bör bygga egna energiprogramresurser med kompetens i teknik, finans och kommunikation. 

För småhusägaren är läget enklare – och svårare

En villaägare bestämmer själv men saknar ofta kapital, rådgivare och tid. Boverket konstaterar att svenska småhus redan har låg fossilandel, men att effektiviseringspotentialen är enorm. Energimyndigheten ger vägledning: börja med att reducera energibehovet, inte i första hand förändra tekniken. Täta vinden, isolera väggar, förbättra ventilationen – innan du byter (till) värmepump. En mindre pump i ett snålare hus ger både lägre investeringskostnad och stabilare drift. Om grannarna går ihop kan upphandling och logistik ge lägre styckkostnad. 

En av de tydligaste budskapen är kravet på uppföljning

Resultat ska mätas, verifieras och rapporteras. För fastighetsägare betyder det att mäta strängt taget kan vara att överleva. Utan data blir det svårt att visa att investeringarna ger resultat. De som redan nu bygger upp rutiner för energiloggar och verifiering får ett försprång när planen blir bindande.

Ingen av myndigheterna duckar för frågan om sociala konsekvenser

Om stora renoveringspaket leder till hyreshöjningar kan hela reformen tappa legitimitet. För branschen innebär det att kommunikation och transparens blir strategiska frågor. Fastighetsägare behöver visa hur energirenoveringar inte bara sparar energi utan också förbättrar komfort och inomhusklimat.

Och nu … 

Det korta svaret på vad man bör göra nu är: börja planera, även om inte alla detaljer är klara. Kartlägg beståndet, planera finansieringen, bygg organisationen och planera uppföljningen. Boverket har gett strukturen, Energimyndigheten ordningen. Sammantaget visar de båda underlagen en tydlig samsyn. Boverket sätter strukturen, Energimyndigheten pekar ut praktiken. De fastighetsägare som redan nu etablerar ina program, säkrar kompetensen och börjar följa upp resultaten kommer att ligga flera år före när kravnivåerna så småningom kommer att spikas. 
 
Den nationella byggnadsrenoveringsplanen ska inte bara ses som ett EU-uppdrag, utan också som ett verktyg för att modernisera hela byggsektorn och göra energirenovering till en självklar del av fastighetsförvaltningen. 
 

BIM Energy är den programvara på marknaden som gör det möjligt att på enklast möjliga sätt: snabbt, men ändå med hög precision, hitta optimala åtgärdspaket, tekniskt och ekonomiskt, och miljömässigt!